Fredorzsag goes horgasz

Runt 10tusen i publiken, ca 125 journalister, en tv kamera som sände live bakom vare italiensk metare... hade du haft svårt att kroka på en blodis?

Italien var favorit tippade innan VM och efter första dagens total dominans på träningen steg pressen ännu mera. De vägde bara in tre man och en hade 13 kg och de andra slutade väga vid 16kg per man... sen vägde de ingen mer. Uppskattningsvis hade de mellan 13 och 25kg per gubbe. Det skulle senare visa sig att de suttit på det absolut bästa stället på sträckan. Framför smältverket. Varför de var så bra där hade vi ingen aning om, vi spekulerade i att de var grundare där, vilket det var. Men jag och Lundbergo fann sanningen på måndagen efter VM veckan. Vi hade lite mäsk kvar och tänkte att vi skulle ge bort det till lokala metare. Så vi åkte ner på sträckan och hittade några glada amatörer. En gubbe blev sjukt glad. Han ville aldrig släppa iväg oss, trots att vi sa att vi hade ett flyg att passa. Han hade också en väldigt smart lösning till plattformen. Han hade fäst ett rep i de bakre två benen på plattformen sen fäst andra änden på repet till en stor bult som han slagit ner  i marken 12-15 m bakom sig. Plattforme stod då i den branta betongkanten med de främre två benen i vattnet och de bakre just i vattenbrynet. Han satt stabiltare än doktor Alban i VIP rummet på Spybar... smart.

Tillbaka till varför det var ett hotspot. När vi kom dit visade det sig att allt kylvatten från smältverket kom ut just där. Det strömmade helt sjukt mycket! Såg ut som älvkarleby under våren, jag överdriver inte! De strömmade värre än den gång lag SM gick i dalälven(var de 98 eller 99?). Detta i kombination med att det var väldigt varmt och att det var lite syre i vattnet gjorde så klart att fiskarna var i detta område med grunt vatten och mycke cirkulation vilket skapar mera syre. Det var framförallt karp som kom upp i detta område. Ytteligare ett täcken på att det var syrefattigt vatten då karp är känsliga och ofta väljer att vara i de mest syresatta vattnet. Under träningsveckan hade vattnet gått ut i ett "avlopp" som gick under kanalen och ut på andra sidan.

Jag hade en liten teori om att det var så under veckan men min teori sträckte sig till skimmers och djupt vatten.  Vi hade fått höra att det var väldigt lite syre vid botten där de var som djupast,  bara runt 6% men så lite som 40cm grundare var det hela 30% syre. Min teori gällde varför man inte fick skimmers vid botten utan i mellanvattnet samt att det verkade som om skimmers som fångades vid botten kom upp på de grundare partierna.  Jag trodde att pga den låga syrehalten ville skimmers inte bo och leva vid botten, de trivdes inte där. Därför fick man dom i mellanvattnet eller 30-50cm från botten.  För att få kontinutet i skimmersfisket blev man då tvungen att mäska ofta med lösare leem och jokersbollar som spricker upp innan dom landar på botten. Landar bollen på botten utan att spricka upp är de nästan bortkastad mäskning ifall det inte gjordes väldigt intensivt. Spricker bollen upp 1½m från botten sprider sig jokers och leem över ett större område och lockar till sig skimmers som antingen äter jokers ovanför botten eller följer med jokers och leem ner till botten. De  blir alltså tvingade att äta närmare eller direkt på botten. Frestelsen av attraktiv mat får fisken att ändra sitt naturliga betende och trotsa sina instinkter.

Är inte fiske underbart, det finns alltid något att jobba på!  Jag tror skimmersfiske är otroligt under utvecklat, speciellt i sverige.  Belgarna är bra på de här. Dom har koll, eller i vart fall mer än vad vi har. Fransmännen var ju bra på skimmers tidigare men just nu verkar de har rasat totalt. Deras fiske funkar inte överallt medans belgarnas taktiker verkar slå in lite varstans. Det är skillnader i hur de fiskar och det återspeglas i resultaten. Skillnaderna kan vara otroligt små och väldigt svåra att se men om man letar och kollar på specifika saker så ser man skillnaderna. Här vill jag bli bättre. Jag vill kunna säga att det ÄR på ett vis och inte TRO att det är på ett vis.

Här är ett exempel. När sverige tränar kommer vi fram till många saker (missförstå mig inte nu vi har höjt nivån på träningarna med 1000% de sista 3 åren och tränar nu väldigt bra). MEN vi TROR att det är på ett vis så vi testar det igen och igen, i kanske två dagar till. Vi säger sen att så är det NOG. Eller så TROR vi att det är så. Jämför man med tex england, enklast efter som dom är bäst, så kan de testa en sak och sen säga att NEJ de funkar inte eller JA de funkar.

Ytteligare ett exempel,Engelsmännen hade veckan innan den officiella träningen kommit på att man kunde få stora fiskar framför fötterna 1½-2m djup ca 3m ut från kanten genom att loosefeeda maggot precis utanför keepnet. Dessa rullade ner längs betongkanten och de stora fiskarna som levde här kom patrulerandes, stannade till och började kalasa på maggot. Det är en taktik om ingen annan hade tänkt på därför mörkade de den hela veckan. Men "hököga" Andersson såg att de loosade maggot kort och satt kvar bakom dom hela dagen. när det var en timme kvar gick en av dom ut och testade kort och direkt inom 2 min fick han en asp på ca 2kg. ut igen och inom 1 min en till på ca 1kg. under totalt max 5 minuters presentation av betet resutlerade i att han fick 3 stora fiskar. två aspar och en karp på ca 1½kg. Han nickar bort till en annnan som också går ut och testar och krokar efter 1 minut en asp på 7-8hg. Direkt efter den plockas alla korta tackel bort och ingen loosefeedar mera den dagen. Allt detta händer under max 10 min. Men då hade de loosat i nästan 2 timmar med en liten nypa maggot(ca15st) var 2-3 min framför fötterna. otroligt svårt att se efter som de fiskar långa takeapart under tiden. Ser man dessutom inte att de krokat fisken kort hade man tagit förgivet att de fått fisken långt ut och drillat in den. Dagen efter var det en som körde kortplats taktiken och de andra körde någon annan taktik där ute. Efter 1½ timme går han ut på den korta platsen men inte ett napp på 3 minuter. då återgår han till långa platsen och fortsätter loosefeeda kort precis som innan. när 45 min återstår går han in på korta platsen och krokar i en fisk efter 1 minut. Drillar upp en karp på ca 3kg. sen plockar han ner korttacklet från toppen för att ingen ska se att han haft ett sånt uppe. Efter det är det ingen som kör den taktiken förrän på tävlingsdagen. De VET att det funkar, de TROR INTE att det kan funka. Det här var ett enkelt exempel på hur man kan dra raka slutsatser och VETA saker. Andra gånger är det inte lika enkelt men teorin är den samma.

För att kunna dra slutsatters på detta vis kräver en del saker.
1) Erfarenhet av att fiska på det viset, man måste vara säker på sin sak och VETA att man hanterar situationen. Man kan inte sitta och nöta en sån metod i 30 min för att "få en känsla för metoden". I det här fallet var responsen direkt och alltså enklare att analysera. Istället för att nöta metoden i 30 min kan man gå ut 5 minut, en gång i timmen i 3 timmar. ger 15 min effektiv träning och det ökar chansen att få fisk eftersom responsen i form av napp kom direkt.Var fisken där så tog dom ganska snabbt. 
2) lokal kunskap, veta att det går att få fisk på det viset. Antingen har man kommit fram till det själv eller så har man fått tips om att det kan fungera.
3)kanske det viktigaste av allt självförtroende! Den punkten går hand i hand med punkt 1.

Punkt 3 är de enda "troende" engelsmännen använder sig av. Allt annat vet dom.

tight lines, Freddan